Smula från kakan

Som sagt, en liten smula från kakan. En fin text från min bok som jag blev nöjd med. Vad tycker ni om den? Dramatisk? Deprimerande? Superbra?

Aldrig blir livet som det ska. Jag trodde att det förrän gångs skull skulle bli bra. Att jag skulle börja på balettskolan. Börja om på nytt. Slippa Emma… Men sen förstördes allt. Alla mina drömmar föll itu. Jag ville inte vara den jag var. Jag ville inte att Emma skulle vara borta. Jag ville inte ha Albins hjälp eller att han var här över huvudtaget. Jag ville bara vara med mig själv. Allt annat var skit. Fast jag skulle inte stå ut med mig själv heller. Kanske skulle det vara bäst om jag tog självmord. Jag var ändå inte värd att leva. Så mycket som jag hatar livet. Jag gråter för tanken. Det känns som mitt hjärta ska spricka. Kramp i magen. Klumparna som bildas när min gråt tar över kroppen. Darrande som ett lidande djur. Mitt i slakten. Det känns som någon sticker in en kniv i magen. Jag skriker.


2009-12-02 | 20:43:11 | | 2 Kommentarer


Kommentarer från er söta läsare.


» Majken<3

vilken sorglig! längtar efter resten<3

2009-12-03 // 18:41:51
» Saga

Bra! Fast du vet juh det,eftersom du har läst den för mej =)

2009-12-03 // 19:54:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback